Limbo

Det har varit många som frågat om Dosethprojektet på sistone. Vilket alltid gör mig lika förvånad, hur kan folk känna till sånna saker om mig?
Sen kommer jag på att det nog beror på att folk kanske eventuellt läser här! skoj.

Iallafall har jag kännt både press och motivation på att leverera någonting.
Limbo kände jag på topprep får två-tre veckor sedan tillsammans med Nils. Fick kläm på klättringen ganska fort men var inte nöjd med säkringarna. Att dessutom en av stans starkaste tradklättrare tittar förbi och säger att han tyckte den var lite läskig gör ju inte saken bättre... Men det var på onsight...

Igår var jag inställd på att med en gästande jurander som stöd få smälla av den.
Toppade en gång och hittade ett ok kluster av säkringar att lägga innan traversen.
Fick lite tidspress och bestämde mig för att köra ett press innan jag var sådär överdrivet säker på klättringen som jag brukar vara när jag redpointar.



Blev lite pumpad men klarade det ganska fint ändå. Det kändes väldigt skönt att beta av den så snabbt.

Nu ser vi framåt och satsar på Pripps, Team work och vit ambivalens!

Sen har jag fått erbjudande om att haka på Johan Luhr-projektet... Det blir ett par leder runt om i landet... ;)