Det var ett tag sedan sist, och planen var att kombinera klättring med uppehållande av släktband.
Min syster som bor i Karlskrona har ju passat på att få en liten son, som jag inte har träffat nu på ett par månader.
han har hunnit bli 6 månader, lärt sig göra ljud (mer än bara skrik..) lärt sig interagera litegrann och nästan krypa.Så lördagen spenderades i karlskrona, promenerandes, fikandes och lekandes med barn.
På söndag morogn åkte vi västerut för att landa på det numera för oss klassiska Valberget med aidklättring i sikte.
Jag hade sedan länge kikat in en ogjord linje ovanför min egen paradlinje "bagdad" och nu var det dags få den gjord.
Jag visste att det skulle bli tal om en rejäl sträckning förbi ett blankt parti mellan två sprickor, och ärligt talat var jag inte säker på att det skulle gå att genomföra öht.
Väl på plats märker jag att när jag topsteppar så når jag upp precis och kan sätta en knifeblade blint.
Klockrent! Kirkuk döps den till (visserligen senare...) och får graden A2. rekomenderas!
Ner på marken för att fika lite, sen blir jag lite seg och vet inte riktigt vad jag ska hitta på.. prova någon av rappens nya leder? eller ge mig ikast med en ogjord linje som ser lite läskig ut?
Påhejjad av joanna blir det det senare alternativet.
Fan, 2 nyturer på en dag. inte illa!
Nu ska jag inte hypa Valberget till all evinnerlighet, men jag älskar det verkligen.
Kikade lite på vårens projekt också, kan inte säga annat än att det kommer bli satans fräckt!
Låt våren komma!
Sen tänkte jag skriva något smart om träning. Igår efter att jag varit på klubben och klättrat plast tappade jag helt lusten.
Så jag ska nog inte klättra så mycket inne nu på ett tag utan tänkte försöka peppa mig själv att träna på annat sätt.
Tips emottages tacksamt.
