Rampfeber

Det har varit lite ont om bloggande på sista tiden. Vilket enbart kan skyllas på lathet.

Detta har iallafall i korta drag hänt:

* Påsksemester med skidåkning i slagavallen
* Klättring på Valberget
* Klättring på Kullaberg
* Klättring på kjugekull!

Men för min del är det viktigaste att vi var på valberget i helgen tillsammans med ett helt gäng klättrare.
Efter en sömnlös natt fylld med nervositet och tankar om mitt projekt satte jag den på första försöket utan några egentliga problem.

Klockrent! jag hade ju inte behövt vara nervös alls ju.
Frappen hängde brevid och tog bilder, så såsmåning kommer det dyka upp någon sorts bevis...
Efter en hel del funderande föll namnet till "rampfeber" och graden 7.
Ser fram emot en första repetition!

Bagdad lyckades dessutom stå emot ytterligare tre repetitionsförsök i helgen!

Nu är bara den stora frågan vad nästa projekt ska bli...


Göteborg och Climb-in nästa helg! vi ses väl där?

Såhär ligger det till!

Helgen bjöd äntligen på någorlunda bra väder.

Vi kom iväg till valberget direkt efter att joanna slutat jobbet, vilket är hutlöst tidigt då hon bara sitter i lärarrummet och dricker kaffe & äter kakor hela dagarna.

Väl framme satte jag igång och borstade mitt projekt, vilket var första gången jag riktigt fick titta närmre på det!

Allt stämde, det är precis lagom med grepp och säkringar längs hela linjen, och gott om goda vilor.



På lördagen blev det lite mer borstning för både mig och joanna, sen fick jag äntligen prova projektet.

Starten var lite blöt så de första metrarna fick jag dra mig förbi, men det ser inte ut att vara hårdare än 6+/7- sen kommer en 2-3 meter lång underclingsekvens åt höger på klockrena fickor och smearande för fötterna, och sen ett litet sträck upp över en bulle.

En hård vänsterförflyttning med tunt fotsteg leder sen upp till första vilohyllan.

Därifrån en kort sekvens upp på en liten avsats innan det andra kruxet, som tyvärr var blött. Vet inte riktigt hur jag ska lösa den sekvensen, men det kommer nog.

sen är det bara en till liten cruxig crimp-passage (som också var blöt) innan den lugna men mycket njutningsfulla toppsprickan tar vid, med klockrena handjam-slots på perfekt avstånd mellan varandra.



Det är lätt för mig att bli överentusiastisk över valberget, och framförallt över mina "egna" leder på valberget (läs Bagdad) men det här är verkligen en fin linje!



Nog om det, vi rensade lite mer, "thats what friends are for", "Svaplattan" och "old mans dieder" och en ny boulder! (som vi satte på en gång..)

Ser verkligen fram emot att åka tillbaks och klättra lederna!



Det hittades också en mycket lovande high-ball inne i skogen, tänk er en vattenrundad dieder alá bohusläns "stone temple pilots". Ca 8 meter hög och perfekt landning.

synd bara att det finns så mycket jag vill göra, och så lite tid!

Om någon vill adoptera projekt av mig på valis är det bara hojta!



Det där med lite tid leder oss osökt in på nästa ämne...
Att vi ska flytta hit:





















Idag gjorde jag det officiellt med en fin liten avskedsansökan på chefens bord!
I början av juli är vi bostadslösa och arbetslösa och har gott om cash på sparkontot.
Vilket ju är ett gyllene tillfälle att röra lite på sig! Så vi lastar bilen full med fönödenheter och drar på roadtrip i europa.

När vi tröttnat på det, eller när pengarna tar slut så drar vi oss hemöver och försöker stadga oss i den nya lovande staden!

Framtidsplaner som heter duga!

Min handväska och jag

Ja nu är vi packade (bara väskan) och klara för en liten nätt helgutflykt i österled.
Den trona fingerjam-läsaren förstår nog att vi ska till valberget.
Enträget övertalningsarbete för att få med kamrater har som vanligt kammat noll, men lika glada är vi ändå!

Om allt går som planerat så kommer jag få rensa upp mitt nya projekt och känna på det på topprep. Förväntningarna är på tok för höga!

Oavsett vad vi får klättra så kommer det bli årets första friklättring och bara det i sig är ju underbart.

Ha en bra helg, så hörs vi nästa vecka, en vecka att minnas länge...

Vill tillbaks hit

Blekinge, systerson och träning

I helgen blev det Blekinge...
Det var ett tag sedan sist, och planen var att kombinera klättring med uppehållande av släktband.
Min syster som bor i Karlskrona har ju passat på att få en liten son, som jag inte har träffat nu på ett par månader.
han har hunnit bli 6 månader, lärt sig göra ljud (mer än bara skrik..) lärt sig interagera litegrann och nästan krypa.

Så lördagen spenderades i karlskrona, promenerandes, fikandes och lekandes med barn.

På söndag morogn åkte vi västerut för att landa på det numera för oss klassiska Valberget med aidklättring i sikte.

Jag hade sedan länge kikat in en ogjord linje ovanför min egen paradlinje "bagdad" och nu var det dags få den gjord.
Jag visste att det skulle bli tal om en rejäl sträckning förbi ett blankt parti mellan två sprickor, och ärligt talat var jag inte säker på att det skulle gå att genomföra öht.
Väl på plats märker jag att när jag topsteppar så når jag upp precis och kan sätta en knifeblade blint.
Klockrent! Kirkuk döps den till (visserligen senare...) och får graden A2. rekomenderas!

Ner på marken för att fika lite, sen blir jag lite seg och vet inte riktigt vad jag ska hitta på.. prova någon av rappens nya leder? eller ge mig ikast med en ogjord linje som ser lite läskig ut?
Påhejjad av joanna blir det det senare alternativet.

Fan, 2 nyturer på en dag. inte illa!
Nu ska jag inte hypa Valberget till all evinnerlighet, men jag älskar det verkligen.
Kikade lite på vårens projekt också, kan inte säga annat än att det kommer bli satans fräckt!

Låt våren komma!

Sen tänkte jag skriva något smart om träning. Igår efter att jag varit på klubben och klättrat plast tappade jag helt lusten.
Så jag ska nog inte klättra så mycket inne nu på ett tag utan tänkte försöka peppa mig själv att träna på annat sätt.
Tips emottages tacksamt.

Bagdad och Bohus

Helgen som varit spenderades i blekinge igen!
Underbart som vanligt, men inte lika ensamt.
Den här helgen fick vi sällskap av daniel! och dessutom kom två klickar malmöiter på dagsbesök, också alla mygg och knott såklart.
Säsongen för valis börjar ta slut nu, lagom till att vi ändå ska åka bort!

Jag fick iallafall sätta mitt hangelprojekt, som blev riktigt fräckt, men halvdåliga knog/handjam, smearing och halvdynamiska moves.. Hoppas någon repeterar den, och att den inte mossar igen för snabbt.



Daniel och joanna kände lite på svaplattan, för joannas del gick det riktigt fint, dags för led säger jag! Daniel blev dock lite slagen av den annorlunda tekniken som han nog inte riktigt provat förut.

Jamspricka bjöds det också på! "klara skivan" för min del och "farbror smärtfri" på topprep för de övriga.

Det kanske är tråkigt för er att läsa det här (om det nu är någon som läser) men valberget och blekinge gör mig fan religös.

Att hajka ut sådär i skogen till en magisk klippa. ladda upp med alla sina prylar, en massa mat och ett tält och sen bara leva livet som det var tänkt.
Vakna, äta frukost, rafsa ihop lite kammar och ett rep och sen klättra!

iallafall.. Joanna och daniel fick smaka sig lite bök när jag tvingade upp dom på Libanesen! för joanna gik det förvånansvärt bra, och det hördes tillomed ord som "det där var ju kul!" efteråt!

Imorn drar vi till bohuslän. Där finns mycket att göra, jag vill ge mig på offline. och skjälefjäll. och joanna SKA klättra bergkirstis polska..

Fan. två veckor kvar till norge, det är helt sjukt!

god natt

We love Valberget

När vi slog upp dörrarna på parkeringen vid valberget kommer ångesten lika snabbt som blixten.
Vi har glömt myggmedel, fan jag tänkte ju på det innan jag åkte.
Efter att vi kämpat oss in med packning för hela helgen, och slagit upp tält, lagat mat etc så har vi redan tröttnat på de små kräken.

Men nä. det här inlägget ska inte handla om mygg, för det visade sig att de var jobbigast på kvällarna, och allt var helt okej på dagarna.

Första målet fick bli "old mans arete" för joannas del, hon har varit på den förut men inte lyckats göra hela. För er som inte varit där så är det något så ovanligt som en arete med sprickklättring! grad 6-.
Joanna var lite skakis och ouppvärmd, men körde på bra ändå, tills hennes fot slinter och hon får en susare på ca 3 meter! Den första riktiga susaren i karriären.
Leden får dock vänta på sig tills nästa besök.

Nästa mål var ju såklart den oemotståndliga jamsprickan "farbror smärtfri" som jag allt för många gånger stått öga mot öga med och lyssnat på droppandet av vatten.
Nu var den dok snustorr, och skitig. På med handskarna och in med tassarna i sprickan. Underbart!

Men det egentliga målet med helgen var ju att rensa lite nytt, och klättra mitt gamla off-width-projekt.
Joanna fick sig också en linje att borsta på, och förväntningar låg i luften. Linjen som jag borstade var en hangelspricka som såg ut att bli ganska hård, jag provade den några gånger på topprep och allt kändes bra.
Joannas led gick loss på grad 5 och blev väldigt fin faktiskt! "lil' sis" blev namnet efter lite begrundande...

Sen fick jag äran att slutföra mitt OW-projekt, med två avslutningsvarianter faktiskt! mycket fint om man gillar att böka sig upp inne i sprickor.

efter två dagar på berget säger fingrarna ifrån, min hud var rejält sliten, så vi tog oss en tidig hemfärd på söndagen och åkte ner till havet för ett dopp och lite solande innan malmö.

Varför är det inte fler som klättrar på valberget? det är ju helt underbart?