Det första riktiga fallet

Som lärare har man extrem tur, jag har novemberlov och i onsdags for jag till vackra Bohuslän. 3 timmar från Malmö blev rekord tiden!

Första dagen åkte vi till Nordens Ark som jag tycker är en väldigt mysig klippa, instegen var blöta men lederna var torra och superfina. Jag klättrade Lodjuret och Järven som jar tycker var väldigt fina men ska jag rekomendera en så måste det bli Järven som var snäppet finare. Sen fick jag även äran att följa på en nytur med små lister och ordentliga runouts.

Fredagen spenderade vi på Björkberget, där det blev lite bouldering på boulderväggen och jag fick äntligen klättrat fingret som var aningen blöt. Petter gav sig upp på fingerslåtter, namnet gör sig verkligen rättvist och han blev avspottad med blodiga fingrar.

Hasse leder någon av boulderlederna på björkis

Lördagen var dagen för mäktiga Häller, jag försöker att inte bli alltför berörd av klippan men den är verkligen extremt respektingivande. Jag hade egentligen bestämmt mig för att leda Mallorol men efter en lång väntan så fegade jag ur vilket jag alltid ångrar när man är påväg där ifrån, måste skärpa mig.

Efter att jag fegat och inte klättrat Mallorol hade jag bestämmt mig för att ge järnet under den sista dagen och det fick jag äta upp. Vi åkte till Vetteklullen och där skulle jag klättra Tröttmössans tystnad, jag fick lära mig att man ska läsa föraren ordentligt innan man ger sig upp på en led. Tydligen skulle man ha med sig många kilar vilket jag förstod halvvägs upp på leden, jag skulle bara förbi kruxet och sen skulle jag vara hemma. En kil ca 2,5 m under mig och jag gick upp till det blöta hålet, kruxet, gick upp högt med fötterna tappade dem och tappade sedan händerna. Jag lyckades trassla in benet i repet och hamnade uppochner med en ordentlig duns. Kan säga att det i efterhand var skönt att ha det "gjort", det kanske inte var så farligt ändå men det gjorde ordentligt ont när det hände och adrenalinet flödade.

Det blev ingen mer klättring denna resan, mitt psyke var utmattat och kroppen var trött, som alltid efter varje bohusläns tur så kan jag inte vänta till nästa gång!