Yosemite

Söndag morgon, tidigt tidigt. Man har varit tvungen att jobba på lördagen och därmed grusat planerna om valberget.
Gyllene tillfälle att avsluta lite projekt på kullaberg tänker man ju givetvis då.
Tio minuter senare står vi och rullar tummar utanför Emils dörr, varför kommer han inte ut? upp med telefonen för att ringa honom... Aha, oläst SMS, ont i handleden hoppar av planen.
Hoppas du tar hand om alla dina skador så du kan klättra länge och mycket...

Nästa stopp Helsingborg för att hämta upp en Dansk från Helsingör.
Varför dyker han inte upp? varför svarar han inte på tfn?
55 Minuter senare tröttnar vi och rullar bort från knutpunkten utan honom.
Maken till bangerfest var det länge sedan man såg. nåväl.

Framme vid parkeringen är jag så förväntansfull och klättersugen att jag nästan spricker. Ner till Dörren, sätta ankare, fira ner och rensa.
Mitt senaste ledförsök grusades av all grus och smuts på leden, det ska inte bli likadant denna gången.

Efter lite uppvärming körde jag ledförsök på en gång, stadigt upp på hyllan, lite trevande laybackande upp till vilogreppen innan cruxet, osså pang... fötterna försvinner.
Oj, jag hänger fan kvar i dom här små greppen. På med fötterna igen. Nervös och fumlig.
Lägger grå alien och går ut höger, upp högt med vänsterfoten i höjd med säkringen, sträcka sig, ta små grepp med vänsterhanden, ska dom verkligen vara såhär små? vad händer nu?
Rädd, Feg.

Fan.

Lite Topprep får man väl klättra?
Lätt som en plätt på topprep. såklart sitter allting i huvudet som vanligt, jag mindes inte exakt hur jag skulle göra cruxet och mindes inte att det skulle uppenbara sig bättre grepp om jag bara vågade dra lite i det dåliga greppet först.

Led igen, sätter cruxet utan större problem, kör avslutningen jättenervös för att trilla och sabba allt.
Äntligen! Yosemite är ett avslutat kapitel!
Nu är det bara Svart Magi kvar av de stora grejerna på kullen. (då menar jag av de stora grejerna som jag påbörjat...)

Slutsats: Jag måste bli mer modig och våga gå på lite när jag vet att säkringarna är bra.

Grattis Snygg-Anton som satte Lynet 8+ i helgen, vi väntar spänt på filmbevisen
Och Grattis Rapp som fick förstarep av min fina Rampfeber!

Här kommer en fin bild från förstabestigningen av Rampfeber, jag blir helt sugen på att klättra den igen när jag ser detta. Blir inte du?