Fingerjam + Sverige = Sant

Jahapp.
Då har resan nått sitt oundvikliga slut, fast det är inte riktigt sant.

Efter ett par trevliga dagar i Fontan tillsammans med ungefär hälften av sveriges klättrande befolkning så körde vi hemåt i alpin stil, d.v.s utan bivacker.



Vi kom hem i lördags morse och bor nu hos joannas föräldrar. Ingenting känns som man skulle kunna tro att det skulle göra.
Det känns nämligen inte så mycket alls, ungefär som att vi har varit bortresta på en veckotripp i fontan.
Malmö är sig likt, det är höstigt, min cykel är fortfarande ett ruckel, samma gamla leder i kombihallen. Ja det kan inte ha gått mer än en vecka sen vi rullade.

Nu fyller vi dagarna med långa sovmorgnar, internet, tv, ugnsmat, internet, tvättmaskin, shopping och lite mera internet istället för kylslagna och blöta morgnar, gröt på pocketrocket, klättring, häng på camping och kvällsbok. Avgör själv vad du tror vi föredrar.

Jag antar att det förväntas komma någon slags utvärdering, men jag är för lat för att skriva ihop något vettigt. I korta meningar skulle det låta ungefär såhär:
Wales är inget att ha
Peak District är stället som du bör åka till, och som vi definitivt kommer åka tillbaks till.
Ailefroide är inte så fint
Val di mello är mysigt som fan, klart värt ett till besök
Fontan är... ...hmm överbefolkat
Men bäst är utan tvekan Bohuslän <3



Nog om det som varit, nu väntar framtiden för oss.
Inga jobb, ingen bostad, bara frihet.
Planen att flytta till göteborg ska sättas i verket nu är det tänkt, men egentligen skulle vi kunna flytta vart som helst, kanske strömsund?

Har du en lägenhet till oss?

Eller kanske du bara vill åka till kullen eller kjuge över dagen? ring mig...