Untershied

Unterschied betyder skillnad. Skillnad kan vara många olika saker.

Olika leder eller klätterområden kan vara av skilda sorter.
Den senaste tiden har jag klättrat lite i både gbg, bohus och gamla härliga kullaberg. Skillnad!

Skillnad kan vara efter en allvarlig olycka, men för vissa är skillnaden mindre. Ronny som fyller 35 år imorn (grattis) ledde glatt upp en 7a i helgen, helt casual. Medans en annan för tillfället är halvt golvad av en fånig förkylning. Skillnad!


Ronny klättrar sin egen "Katakomb", Kullaberg

Men den största skillnaden är ofta den i livet. Den börjar göra sig mer och mer påmind nu, när det är dryga två månader kvar till den största untershieden av de alla.
Hur kommer livet efter bli frågar man sig? ingen vet. Det enda jag vet med säkerhet är att det kommer bli annorlunda, med en liten som kommer kräva uppmärksamhet lär ju klättrandet bli på ett annat sätt. Det gäller bara att se till att man inte förvandlas till en bouldrare, som vissa andra host host...

Men Untershied betyder också skillnad i spänning, det har jag lärt mig i skolan. Untershied mäts i Volt. Det är galet men sant, Herr Åsander verkar ha lagt tonårsrevolten på hyllan och satt sig i skolbänken igen.
Positivt: mer tid till klättring och familjeaktiviteter.
Negativt: mindre deg för tillfället.


Linus cruisar "iron Maiden" På skyggeberg i Bohus

Hyggesklättring

Nu har kylan kommit till skåne och med den har väl tankarna på att klättra svart magi förskjutits långt fram i tiden.
I helgen blev det en lite mer mysbetonad färd till klippan.
Efter en intensiv dag i butiken på lördagen så styrde kosan norrut tillsammans med alpinvictor.

Carstens ränna stod på menyn, och vi fick vara helt ensamma där hela dagen faktiskt.
Jag hade siktat in mig lite på att göra diverse 6:or som jag inte gjort änn, däribland björnbergs led, seven up och no picnic on mt kenya.

Efter att ha värmt upp på Handjam och kappilär gav jag mig i kast med seven upp på topprep.
Jag har ju känt på den innan, och mindes sekvensen genom cruxet så det var ju inga som helst problem.
Problemet är säkringarna, en ganska liten kam som är svår att lägga säkrar cruxet, med gott om skrafs nedanför att trilla in i.
Leden är dessutom en ganska ointressant one-move-wonder, så jag beslöt mig där och då för att inte klättra den.
Mt-kenya dömde jag också ut, den ser ju sjukt skraffsig och sökt ut.. har jag fel?

Fan, jag ska bara klättra fina grejer i framtiden.

Fast sen när det började närma sig hemgång insåg jag att jag måste klättra någon led som jag inte klättrat tidigare.
Carstens är inte stort, och jag har varit där många gånger, så jag får nog säga att alla fina naturliga linjer har klättrats av mig både en och två gånger.. så jag gav mig upp på "flipp" en femma-nånting som går upp på en mycket sökt och enligt boken svårsäkrad arete.

Visst är det skönt med överaskningar... klättringen var faktiskt riktigt fin en bit där, och en stadig ytrostad pitong satt där också, precis brevid en jättebra röd-alien-glugg.

Man kanske ändå ska klättra sånt som inte lockar en visuellt?

allt som allt blev det en trevlig dag iallafall. sol och vindstilla och kallt.