Ett nytt liv

Det har redan gått två månader i vår lägenhet på Hisingen.
Det känns som att vi flyttade hit igår, och som att vi alltid har bott här.
Vi har stadgat oss lite här i kvarteren nu, men redan till helgen ska vi flytta vidare till ett lite mer långvarigt boende i en annan del av staden. Spännande!

Så mycket klättrande har det inte blivit den senaste tiden. Stadens klättergym tar ju ut hutlösa priser för besök, Malmö klätterklubb är saknat kan man väl säga.
Min plan är att undvika plastklättringen, träna lite hemmavid istället och sen vara riktigt peppad när utesäsongen drar igång på riktigt.

Vadå tänker ni nu, är han inte ute och klättrar typ varje dag han är ju faktiskt arbetsfri och allt..
Njaaaee svara jag, det är ju så kallt, och jag har ju så många hemma-mans-sysslor att utföra.
Faktum är att jag gjorde ett tappert försök under en solig dag förra veckan. Packade ihop paddan och gick (sic) upp till Tolered där jag dessvärre möttes av en stor snöfläck på toppen av bouldern som med hjälp av solen skapade en plaskblöt sten...
Men ack, frihetskänslan av att på 10 minuter gå från lägenheten upp till etablerade boulderproblem av god kvalitet, Ay caramba.

Igår gjordes det andra försöket. Vi hade en riktigt slapp morgon och hade inte riktigt planerat in någonting. Efter en utdragen frukost föddes iden att man faktiskt skulle kunna åka till hönö en dag som denna. Efter lite velande fram och tillbaks satt vi i bilen, och 30 minuter senare stog vi och beskådade istäckta boulders.
Det faktum att solen inte ville titta fram, och att det blåste kallt lade sordin över stämningen.
Jag gjorde en tapper insats på ett kort uppvärmningsproblem innan vi styrde kosan hemåt igen, och tog ett redigt löppass istället.
Men vi kommer definitivt tillbaka till vackra Hönö när förhållandena är lite mer somriga.



Nej någon entusiastisk vinterklättrare kommer det nog inte bli av mig, solen måste vara framme på riktigt om jag ska våga mig ut... Iallafall om det gäller bouldering... to be continued...

fina vinter

Vi har varit i fjällen och njutit av snön och av att kunna slappa hela dagarna utan att få dåligt samvete.
Nu är det tillbaks till verkligheten och jobbsökandet. Jag var på en intervju idag men tyvärr ingen lycka eftersom någon annan har förtur Petter hade dock större lycka och ska jobba 2 dagar denna veckan, tur att någon drar in lite kosing:-)

Göteborg är bra

En av drömmarna är uppfyllda, att kunna cykla till klättringen!

Status

Det har minst sagt hänt en del sen sist.

Vi sitter nu hemma hos mina föräldrar i världsmetropolen Storfors.

Men vi börjar från början.
Vi var på kjuge tillsammans med ett ganska stort glatt gäng från malmö, vädret var riktigt trevligt med kalla grader men ändå ganska soligt.
Trots lite mer än 4 år i malmö så var detta faktiskt bara mitt tredje besök på kjuge, bouldring är ju inte riktigt min grej (host host). Så jag känner mig ju lite som en turist på kjuge, trots att vissa ändå frågar mig om råd vilka problem som är fina och hur dom ska klättras..

Nåväl, det som lockade mig mest var glasögonorm och Sva-areten. Den sistnämnda kännde jag på innan vi åkte på resan, och den kände riktigt klurig då.
Efter att ha kört lite kring kluvna stenen, bland annat lite på monolith (fint!) och Mr. mantle (bökigt!) men inget alls på glasögonorm drog vi ner till Sva-areten.
Efter en kort snack-paus med anton och co började jag klämma på areten, och satte den till min förvåning efter typ 3 försök.

Man har kanske blivit lite bättre ändå!

Det var en trevlig dag, Maria W och Lotta lyckades båda övervinna sin skräck och kravla sig uppför den 5-6 meter höga ängsareten! Starkt jubbat.


Maria Wassberg på slopeutsteg uppe vid ängen..

Några dagar senare satte vi oss i bilen påväg norrut.
Det vankades lägenhetsletning igen, redan samma kväll kollade vi in en etta på hisingen som skulle hyras ut mer eller mindre omgående.
Dagen efter ringer uthyraren upp mig och börjar babbla om kontrakt och att vi nog borde ses..

So its now official!
Om typ 2 veckor bor familjen Åsander-Sernbo på Hisingen! och den 1:a Februari flyttar vi till världens finaste 2:a i Gamlestaden, Fatta att vi kommer bo 4 kilometer från utby och fjällbo i vår! Och typ 10 mil från Bohuslän!

Det känns galet!

Vi var tvugna att fira med att ta en liten promenad i ett blött Utby.

Välkomna upp och klättra med oss!

Stockholm, Göteborg och Landet

I söndags åkte vi hem till Göteborg för att leta lägenhet.
Tanken var att vi skulle vara sådär mysgt miljövänliga och spontana, så vi begav oss till midhem i malmö som är det perfekta stället att lifta ifrån.
Tummen upp och göteborgskylten i handen.
Vi hade en lägenhetsvisning på Hisingen klockan 18 på kvällen, så när bil efter bil bara körde förbi oss och blängde surt, skrattade eller pekade finger timme efter timme började vi bli lite stressade.

Det slutade med att vi satt på SwebusExpress, 500 spänn fattigare.

På hemvägen var det precis samma sak, förutom att vi stod på ett betydligt sämre ställe, men ingen stannade ens.
Vad har hänt egentligen? sist jag liftade (vilket var ett par år sedan) tog det aldrig mer än 40 minuter att få skjuts.



Själva göromålet i stan gick iallafall bra, det verkar som att vi har rott hem ett 6 månader långt andrahandskontrakt i Gamlestan. mer info lär komma senare.

Vi han gå runt på stan och bekanta oss lite mer med vårt nya hem också, vilket var tacksamt eftersom ingen av oss egentligen känner till Göteborg. Vi blev lite förvånade över hur snabbt det gick att gå från faster Lenas lägenhet i majorna in till centrum, Göteborg kanske inte är så stort ändå?
Gbg:s boulderguid införskaffades också...

Nu är vi sen några dagar tillbaks i malmö och spenderar dagarna mest med dagdrömmande, filmtittande och soppätande.
Rekomenderas:
Cube, Dystopi och Nihilism i underbar kombination
The Game Lite sliskigt hollywoddavslut, men ändå bra
Farväl Falkenberg, No introduction needed

Filmerna finns gratis här

Det har inte blivit så mycket klättring sen vi kom hem, jag har väl kört tre pass inomhus eller nått sånt, lite svårt att motivera sig till plast när man vart ute såpass länge.
Och de där tankarna vi hade innan vi åkte hemåt känns sådär härligt naiva, "vi kan åka till bohuslän, valberget, kjuge och massa roliga ställen".
Så fort vi kom hem till Schweden och kände kylan komma mot oss kändes det inte riktigt lika lockande längre, är det inte lustigt hur man varje sommar kan glömma att det faktiskt är kallt på vinterhalvåret?

Men imorn ska vi iallafall åka med ett stort malmögäng till Kjuge, får se vad som händer där.

Och så till något som inte har något med det här att göra alls egentligen.
Vi fastnade framför Debatt på SVT igårkväll, som handlade om "robin-hood" skatten som ska fördela skattepengar jämt över landet.
Jag är inte så insatt i det hela, och bryr mig egentligen inte så mycket skattepolitik, men diskussionen var intressant och kom mer att handla om olika svenska regioners förhållande till varandra och blev litegrann en intressant mikroanalys av nationalstaten Sverige.
Kulmen nåddes får man säga när Quetzala Blanco slängdes in i leken, som "äkta" stockholmare och med en iq på skrämmande låg nivå får man utgå från att hon bara var där för att provocera fram en "bra" debatt. Jag är dock rädd för att hon faktiskt tycker precis så som hon sa.

Kolla in programmet själv, om inte annat så är det bra underhållning.

Debatten väckte iallafall en viss lust att flytta till "landet" bara för att motbevisa sånna där idioter.
En kommentar på Quetzalas blogg belyste ett fakta som man ofta inte tänker på, nämligen att storstadsborna är i minoritet i sverige, Majoriteten bor i småstäder eller på landsbygd.

God natt för denna gång

Verkligheten kommer ikapp

Det är höst och börjar redan bli mörkt, vad hände med de soliga dagarna i fontan? Det är verkligen otroligt hur snabbt det går att falla in i vardagen igen och man måste börja ta tag i verkligheten.

Idag har jag spenderat dagen med att lägga in mitt c.v. på offentliga jobb och petter sitter och ringer på lägenheter. I morgon tar vi en sväng upp till Göteborg och det ska bli kul att få se den nya hemstaden men jag blir också lite otålig av att inte ha ett riktigt boende eller jobb. Vi ska försöka att inte vara för snabba utan att njuta av den sista lilla lediga tiden om man nu faktiskt kommer att få ett jobb, phuu.

Fingerjam + Sverige = Sant

Jahapp.
Då har resan nått sitt oundvikliga slut, fast det är inte riktigt sant.

Efter ett par trevliga dagar i Fontan tillsammans med ungefär hälften av sveriges klättrande befolkning så körde vi hemåt i alpin stil, d.v.s utan bivacker.



Vi kom hem i lördags morse och bor nu hos joannas föräldrar. Ingenting känns som man skulle kunna tro att det skulle göra.
Det känns nämligen inte så mycket alls, ungefär som att vi har varit bortresta på en veckotripp i fontan.
Malmö är sig likt, det är höstigt, min cykel är fortfarande ett ruckel, samma gamla leder i kombihallen. Ja det kan inte ha gått mer än en vecka sen vi rullade.

Nu fyller vi dagarna med långa sovmorgnar, internet, tv, ugnsmat, internet, tvättmaskin, shopping och lite mera internet istället för kylslagna och blöta morgnar, gröt på pocketrocket, klättring, häng på camping och kvällsbok. Avgör själv vad du tror vi föredrar.

Jag antar att det förväntas komma någon slags utvärdering, men jag är för lat för att skriva ihop något vettigt. I korta meningar skulle det låta ungefär såhär:
Wales är inget att ha
Peak District är stället som du bör åka till, och som vi definitivt kommer åka tillbaks till.
Ailefroide är inte så fint
Val di mello är mysigt som fan, klart värt ett till besök
Fontan är... ...hmm överbefolkat
Men bäst är utan tvekan Bohuslän <3



Nog om det som varit, nu väntar framtiden för oss.
Inga jobb, ingen bostad, bara frihet.
Planen att flytta till göteborg ska sättas i verket nu är det tänkt, men egentligen skulle vi kunna flytta vart som helst, kanske strömsund?

Har du en lägenhet till oss?

Eller kanske du bara vill åka till kullen eller kjuge över dagen? ring mig...