Hans Christian Doseth

En mörk och kulen februarinatt i ett Göteborg som stod inför hot om veckolångt "snökaos" föddes en idé.
Efter ett besök på ett av stadens gym var verkligheten allt för verklig för att ignorera, formen var totalt körd i botten efter ett par månaders uppehåll!
Inspirationen kan man väl inte heller anklaga för att vara allt för närvarande, något måste göras helt enkelt.

Infall: Sätt ett mål!



"Hans Christian Doseth (født 10. desember 1958 i Åndalsnes, død 6. august 1984 i Pakistan) vokste opp på Åndalsnes i Romsdalen. Han gikk den harde skolen med tinder og fjell, og med hans talent og pasjon for klatring ble han en av de aller fremste klatrerne i verden på tidlig -80 tall. Doseth gjorde seg også bemerket som den fremste sportsklatreren i Norden, og etablerte mange klipperuter i øverste del av graderingsskalaen. I 1981 etablerte han den første klipperute av grad 8-, og året etter den første rene grad 8 i Norge. Han etablerte også mange vanskelige ruter i Bohuslän i Sverige på denne tiden – ruter som er kjent for å være harde for graden, og som representerer en utfordring selv for de beste klatrerne på dagens nivå."

Saxat från klatring


Vad har då Hans Majestät Doseth med det här att göra?
Jo, i början av åttitalet när han var i sitt essä etablerade H.C ett gäng leder på behagligt avstånd från vår lägenhet.
Mitt mål är att klättra samtliga Doseths leder på Gärdsås, Utby och Fjällbo, det är sammanlagt 14 leder mellan 6+ och 8-.
Jag sätter ingen tidsfrist på målet, men jag hoppas kunna vara färdig inom 3 år, och hoppas få klämma den första ganska snart. Det är ju faktiskt bara 10 veckor kvar till Climb-in, och då måste det rent statistiskt vara säsong.

Så där har jag något att träna för!

Another not so unrelated matter:































Över påsk blir det Ale, crisps, chips, grit and jolly good fellows för hela slanten.

Snart är våren här!

Oj oj oj vad jag är dålig på att blogga. Den här bloggen var väl tänkt att vara en källa för färsk information, men nu har jag tänkt i 1½ vecka på att jag måste blogga om den där helgen i förra veckan.

Det har väl inte undgått någon i klättersverige att vi har en "bra" vinter i år. Alla is-junkies är ju helt till sig.
Isklättring är något jag försökt hålla mig borta från, mest för att jag inte vill fastna för ännu en pengakrävande hobby som dessutom kräver många och långa resor om man bor i Skåne.
Men nu bor jag ju inte Skåne längre! Och ödet ville att jag skulle prova denna disciplin förra helgen.

Så, tidigt på morgonen en söndag tryckte jag mig in i en pytteliten bil fullknökad med ryggsäckar och vuxna män i svettiga underställ.
Färden ledde oss norrut, till vackra Bohuslän och Gullmarsfjorden.



Det var en spännande upplevelse det där med isklättring. Till en början förstod jag inte alls tjusningen med det, men efter att jag fick leda ett kortare fall så började det sjunka in i mig.
Men njaaee jag vet inte riktigt, det skulle bli ett lite väl stort ekonomiskt steg att börja med hackandet på riktigt. Jag tackar gärna ja om någon lånar ut grejer till mig, men annars får det vänta ett tag.

Dagens lärdom blev iallafall att man inte på samma sätt kan använda sig av sina knän när man klättrar is...

Vi har bytt lägenhet nu som ni redan vet, en superfin lägenhet i Gamlestaden med gångavstånd till Nylöse (s.144 i gbg-föraren) och cykelavstånd till Gärdsås och Utby.
Idag gjorde jag en liten rekognoseringstur till Nylöse, mest för att jag behövde komma ut och se solen efter ett par dagar i hemmets fångenskap.

Jag blev väl kanske inte överrumplad av klippans potential, men när det är så nära måste man ju klämma på det.
Faktum är att klippan såg ganska torr ut, och jag hoppas på att kunna sticka dit ganska snart och clogga lite på dom hårdare linjerna! Ahh projekt!
Jag vill verkligen verkligen börja köra nu! När våren kommer så smäller det!

Det är 49 dagar kvar till 1:a April nu. Och jag har bestämt att säsongen börjar senast då!

Ett nytt liv

Det har redan gått två månader i vår lägenhet på Hisingen.
Det känns som att vi flyttade hit igår, och som att vi alltid har bott här.
Vi har stadgat oss lite här i kvarteren nu, men redan till helgen ska vi flytta vidare till ett lite mer långvarigt boende i en annan del av staden. Spännande!

Så mycket klättrande har det inte blivit den senaste tiden. Stadens klättergym tar ju ut hutlösa priser för besök, Malmö klätterklubb är saknat kan man väl säga.
Min plan är att undvika plastklättringen, träna lite hemmavid istället och sen vara riktigt peppad när utesäsongen drar igång på riktigt.

Vadå tänker ni nu, är han inte ute och klättrar typ varje dag han är ju faktiskt arbetsfri och allt..
Njaaaee svara jag, det är ju så kallt, och jag har ju så många hemma-mans-sysslor att utföra.
Faktum är att jag gjorde ett tappert försök under en solig dag förra veckan. Packade ihop paddan och gick (sic) upp till Tolered där jag dessvärre möttes av en stor snöfläck på toppen av bouldern som med hjälp av solen skapade en plaskblöt sten...
Men ack, frihetskänslan av att på 10 minuter gå från lägenheten upp till etablerade boulderproblem av god kvalitet, Ay caramba.

Igår gjordes det andra försöket. Vi hade en riktigt slapp morgon och hade inte riktigt planerat in någonting. Efter en utdragen frukost föddes iden att man faktiskt skulle kunna åka till hönö en dag som denna. Efter lite velande fram och tillbaks satt vi i bilen, och 30 minuter senare stog vi och beskådade istäckta boulders.
Det faktum att solen inte ville titta fram, och att det blåste kallt lade sordin över stämningen.
Jag gjorde en tapper insats på ett kort uppvärmningsproblem innan vi styrde kosan hemåt igen, och tog ett redigt löppass istället.
Men vi kommer definitivt tillbaka till vackra Hönö när förhållandena är lite mer somriga.



Nej någon entusiastisk vinterklättrare kommer det nog inte bli av mig, solen måste vara framme på riktigt om jag ska våga mig ut... Iallafall om det gäller bouldering... to be continued...

fina vinter

Vi har varit i fjällen och njutit av snön och av att kunna slappa hela dagarna utan att få dåligt samvete.
Nu är det tillbaks till verkligheten och jobbsökandet. Jag var på en intervju idag men tyvärr ingen lycka eftersom någon annan har förtur Petter hade dock större lycka och ska jobba 2 dagar denna veckan, tur att någon drar in lite kosing:-)

Göteborg är bra

En av drömmarna är uppfyllda, att kunna cykla till klättringen!

Status

Det har minst sagt hänt en del sen sist.

Vi sitter nu hemma hos mina föräldrar i världsmetropolen Storfors.

Men vi börjar från början.
Vi var på kjuge tillsammans med ett ganska stort glatt gäng från malmö, vädret var riktigt trevligt med kalla grader men ändå ganska soligt.
Trots lite mer än 4 år i malmö så var detta faktiskt bara mitt tredje besök på kjuge, bouldring är ju inte riktigt min grej (host host). Så jag känner mig ju lite som en turist på kjuge, trots att vissa ändå frågar mig om råd vilka problem som är fina och hur dom ska klättras..

Nåväl, det som lockade mig mest var glasögonorm och Sva-areten. Den sistnämnda kännde jag på innan vi åkte på resan, och den kände riktigt klurig då.
Efter att ha kört lite kring kluvna stenen, bland annat lite på monolith (fint!) och Mr. mantle (bökigt!) men inget alls på glasögonorm drog vi ner till Sva-areten.
Efter en kort snack-paus med anton och co började jag klämma på areten, och satte den till min förvåning efter typ 3 försök.

Man har kanske blivit lite bättre ändå!

Det var en trevlig dag, Maria W och Lotta lyckades båda övervinna sin skräck och kravla sig uppför den 5-6 meter höga ängsareten! Starkt jubbat.


Maria Wassberg på slopeutsteg uppe vid ängen..

Några dagar senare satte vi oss i bilen påväg norrut.
Det vankades lägenhetsletning igen, redan samma kväll kollade vi in en etta på hisingen som skulle hyras ut mer eller mindre omgående.
Dagen efter ringer uthyraren upp mig och börjar babbla om kontrakt och att vi nog borde ses..

So its now official!
Om typ 2 veckor bor familjen Åsander-Sernbo på Hisingen! och den 1:a Februari flyttar vi till världens finaste 2:a i Gamlestaden, Fatta att vi kommer bo 4 kilometer från utby och fjällbo i vår! Och typ 10 mil från Bohuslän!

Det känns galet!

Vi var tvugna att fira med att ta en liten promenad i ett blött Utby.

Välkomna upp och klättra med oss!

Stockholm, Göteborg och Landet

I söndags åkte vi hem till Göteborg för att leta lägenhet.
Tanken var att vi skulle vara sådär mysgt miljövänliga och spontana, så vi begav oss till midhem i malmö som är det perfekta stället att lifta ifrån.
Tummen upp och göteborgskylten i handen.
Vi hade en lägenhetsvisning på Hisingen klockan 18 på kvällen, så när bil efter bil bara körde förbi oss och blängde surt, skrattade eller pekade finger timme efter timme började vi bli lite stressade.

Det slutade med att vi satt på SwebusExpress, 500 spänn fattigare.

På hemvägen var det precis samma sak, förutom att vi stod på ett betydligt sämre ställe, men ingen stannade ens.
Vad har hänt egentligen? sist jag liftade (vilket var ett par år sedan) tog det aldrig mer än 40 minuter att få skjuts.



Själva göromålet i stan gick iallafall bra, det verkar som att vi har rott hem ett 6 månader långt andrahandskontrakt i Gamlestan. mer info lär komma senare.

Vi han gå runt på stan och bekanta oss lite mer med vårt nya hem också, vilket var tacksamt eftersom ingen av oss egentligen känner till Göteborg. Vi blev lite förvånade över hur snabbt det gick att gå från faster Lenas lägenhet i majorna in till centrum, Göteborg kanske inte är så stort ändå?
Gbg:s boulderguid införskaffades också...

Nu är vi sen några dagar tillbaks i malmö och spenderar dagarna mest med dagdrömmande, filmtittande och soppätande.
Rekomenderas:
Cube, Dystopi och Nihilism i underbar kombination
The Game Lite sliskigt hollywoddavslut, men ändå bra
Farväl Falkenberg, No introduction needed

Filmerna finns gratis här

Det har inte blivit så mycket klättring sen vi kom hem, jag har väl kört tre pass inomhus eller nått sånt, lite svårt att motivera sig till plast när man vart ute såpass länge.
Och de där tankarna vi hade innan vi åkte hemåt känns sådär härligt naiva, "vi kan åka till bohuslän, valberget, kjuge och massa roliga ställen".
Så fort vi kom hem till Schweden och kände kylan komma mot oss kändes det inte riktigt lika lockande längre, är det inte lustigt hur man varje sommar kan glömma att det faktiskt är kallt på vinterhalvåret?

Men imorn ska vi iallafall åka med ett stort malmögäng till Kjuge, får se vad som händer där.

Och så till något som inte har något med det här att göra alls egentligen.
Vi fastnade framför Debatt på SVT igårkväll, som handlade om "robin-hood" skatten som ska fördela skattepengar jämt över landet.
Jag är inte så insatt i det hela, och bryr mig egentligen inte så mycket skattepolitik, men diskussionen var intressant och kom mer att handla om olika svenska regioners förhållande till varandra och blev litegrann en intressant mikroanalys av nationalstaten Sverige.
Kulmen nåddes får man säga när Quetzala Blanco slängdes in i leken, som "äkta" stockholmare och med en iq på skrämmande låg nivå får man utgå från att hon bara var där för att provocera fram en "bra" debatt. Jag är dock rädd för att hon faktiskt tycker precis så som hon sa.

Kolla in programmet själv, om inte annat så är det bra underhållning.

Debatten väckte iallafall en viss lust att flytta till "landet" bara för att motbevisa sånna där idioter.
En kommentar på Quetzalas blogg belyste ett fakta som man ofta inte tänker på, nämligen att storstadsborna är i minoritet i sverige, Majoriteten bor i småstäder eller på landsbygd.

God natt för denna gång