onsdag 19 maj 2010

Bulls eye

Ikväll blev det lite trevlig kvällsklättring efter jobbet med grabbarna grus, alltså Limpan å Danne.
Det började med att Danne fick revansch på Sneda sprickan och sen bar det av till Dart.
Första topprepsförsöket satt som en smäck, och idag var jag dessutom utrustad med mitt hemliga vapen, en Ballnut strl 2.
Andra försöket gick knappt alls, konstigt det där.
Men efter ett lyckat tredje försök var det ju inget annat val än att dra ner repet och knyta in igen.

Vilken lycka! ren njutning hela vägen. Och mina farhågor om skräck var ju obefogat, med ballnuten på plats blev bestigningen säker som ett hus.
Jag fick lite samma dumhetskänsla efter denna leden som efter Rampfeber på valberget, jag måste lära mig att inte topprepa allt in absurdum.
Men jag får väl skylla på att säkringarna inte kändes hundra, men nästa led får tamigfan bli ground-up. Limbo kanske?

Kör hårt i sommarvärmen!

måndag 17 maj 2010

Pilkastning

I söndags kastade jag ett parti pil tillsammans med den tillfälliga husgurun Hans-christian.
Det var med andra ord dags för andra toppreps-sessionen på hans förnämliga skapelse "Dart" i Utby.

Förra sessionen lyckades jag lista ut alla sekvenser men inte länka det, så jag tänkte att det var dags nu.

Leden är väldigt kort, knappa tio meter, men lite otypisk klättring för mig.
Det börjar med en 3 meter lång transportsträcka upp till ett litet tak som man måste häva sig över med hjälp av en liten crimp för vänsterhanden och en ok 3-fingerspocket för högerhanden.
När man kommit över läppen återstår några meter riktigt ihållande sprick och greppklättring som hänger över.

Herrejösses. Jag länkade ihop det på topprep ganska fort iallafall, men ett ganska kritiskt grepp envisades med att vara fuktigt så något ledförsök blev det inte av (tack o lov).
Att leda denna kommer bli en resa kan jag lova, jag pillade och kollade lite säkringar och det lutar nog mot att det blir en liten run-out.

Daniel A körde lite på den tillsammans med mig, han gjorde en annorlunda sekvens och såg hyffsat stabil ut på den.. ledförsök nästa säsong kanske?
Han gick Bagatell på Galgeberget i god Flash-stil i Fredags, så han är helt klart påväg upp! stora grattis där.

Det blev inga bilder på pilkastandet, så ni får hålla till godo med en bild på när skåne-emigranten Bobo Gustafsson klättrar Svåra diedret:

Svåra diedret

Andra nyheter är att MR.Rockfax kommer till omgivningarna, betyder det att det bara är en tidsfråga tills halva Storbrittaniens klättrande befolkning orsakar accessproblem i älskade Bohuslän? Hörde jag någon viska om skapandet av Berfendalens medborgargarde?

Danskarna dissar Sverigeföraren och startar sin egen sida! Bra initiativ att lägga ut på nätet, men varför inte använda existerande kanaler?

måndag 10 maj 2010

Utlandsvistelse

Tänk så snabbt och smidigt man kan ta sig utomlands ändå.
I helgen som gick gjorde vi en snabbvisit i ett land som ligger utomlands.
En lokal klubb hade sammankallat till en lite gemytlig get-together som dom valde att kalla Climb-in (icke att förväxla med det riktiga Climb-in som ju ägde rum en vecka tidigare).

Årjängsberget
Landets hovklippa


Bilresan gick snabbt och smidigt på fredag kväll efter jobbet, och vi slogs på en gång av motsägelserna som bygger det mytiska landet.
Det kallas för det varma landet, men det var mycket kallare där än hemma. Folket pratade ett konstigt språk som påminde om Norska.

På lördagen blev det lite klättring av, efter några timmar av kallsegande i campet.
Klättringen var väl ok i landet, inte riktigt lika fint som hemma, men ändå värt resan på något sätt.
Vi fick förvisso inte supermycket gjort, mest femmor och sexxor, men också topprep på en fin sjua. Men landets egentliga gradsystem innefattar bara två grader, Fin och Ful.

Sören
Pappa Sören

Helgens stora behållning var nog ändå att jag äntligen fick träffa Årjängstrollet

Årjängstrollet

Tack alla varmlänningar för en trevlig helg, och välkomna ner till bästkusten när ni behagar.

måndag 3 maj 2010

Kick-Off

I helgen rök den första Doseth-leden!
I strålande solsken, iklädd linne satte jag nästan onsighten på Hollywood.
Jag hade tamejfan jugget som markerar slutet på svårigheterna, men jag fick det lite fel och var så pumpad att jag flög av iallafall.
Men efter lite vila satte jag denna underbara pärla i god stil på andra försöket. Rekomenderar den varmt, jag tyckte faktiskt den var ganska soft för sin grad, och väldigt välsäkrad!

Så då var med andra ord Doseth-projektet inlett, vilket känns riktigt bra.
Näst på listan står Tientsin, china-corner, Dart, limbo och Vit ambivalens, hoppas att den närmsta framtiden bjuder på försök!

Det har nog inte undgått dig att det var Climb-in i Utby under helgen som varit. Det var riktigt trevligt att umgås med ett rejält gäng representerande skåningar (och enstaka värmlänningar...) men så jättemycket klättring blev det egentligen inte.
Fick köra på slotmachine och några lättare leder.

Slotmachine

I övrigt har mitt liv varit ganska turbulent sen du läste här på bloggen sist, men jag misstänker att du som läser känner till det mesta, men om du missat något kommer en summering:

* Semestrat i England med förvånansvärt bra väder och mycket klättring, men dessvärre en reskamrat som bröt ryggen och spenderade veckor på brittiskt sjukhus, vilket för mig innebar en längre och mer komplicerad resa än planerat

* Fått någon sorts jobb som kommer vara ett tag.

* Offentliggjort framtidsplaner som innefattar en förstärkning av familjen Åsander-Sernbo


Till nästa gång: Sänd hårt!

söndag 21 mars 2010

Hur mycket kan det regna?

Jag borde ha resfeber nu, jag brukar ha resfeber innan en resa.
Tåget från göteborg till malmö som är första stoppet går förvisso klockan 15 imorgon, men jag brukar alltid vara sjukt seriös med packlistor och grejer.
Nu har jag mest föst ihop det mesta som ska med och slängt ner det i duffeln. Får styra upp mig lite imorgon.

För er som mot förmodan har missat det så flyger jag och min ropemate Ronny Ek till Manchester på tisdag.
Väl där väntar några dagar med chips, full english, rumstemperad öl direkt ur handpumpad tapp och bokläsning i tältet med regnet som ljudridå. Sen kommer Snygg-Anton och Dansk-Kent och joinar för ytterligare en vecka med sagd aktivitet.
Ja om vädret mot förmodan erbjuder så kan det hända att vi klättrar lite gritstone. Men ärligt talat ser det inte så ljust ut för tillfället.

Ticklist:
Kettle Chips
Boddingtons
Hash-browns
Feta Pommes med vinäger
Outside-cafe
Fullers London pride
M.m.

Efter påsk är jag tillbaka i Sverige med rund mage och sämre form än någonsin.

tisdag 23 februari 2010

Hans Christian Doseth

En mörk och kulen februarinatt i ett Göteborg som stod inför hot om veckolångt "snökaos" föddes en idé.
Efter ett besök på ett av stadens gym var verkligheten allt för verklig för att ignorera, formen var totalt körd i botten efter ett par månaders uppehåll!
Inspirationen kan man väl inte heller anklaga för att vara allt för närvarande, något måste göras helt enkelt.

Infall: Sätt ett mål!



"Hans Christian Doseth
(født 10. desember 1958 i Åndalsnes, død 6. august 1984 i Pakistan) vokste opp på Åndalsnes i Romsdalen. Han gikk den harde skolen med tinder og fjell, og med hans talent og pasjon for klatring ble han en av de aller fremste klatrerne i verden på tidlig -80 tall. Doseth gjorde seg også bemerket som den fremste sportsklatreren i Norden, og etablerte mange klipperuter i øverste del av graderingsskalaen. I 1981 etablerte han den første klipperute av grad 8-, og året etter den første rene grad 8 i Norge. Han etablerte også mange vanskelige ruter i Bohuslän i Sverige på denne tiden – ruter som er kjent for å være harde for graden, og som representerer en utfordring selv for de beste klatrerne på dagens nivå."

Saxat från klatring


Vad har då Hans Majestät Doseth med det här att göra?
Jo, i början av åttitalet när han var i sitt essä etablerade H.C ett gäng leder på behagligt avstånd från vår lägenhet.
Mitt mål är att klättra samtliga Doseths leder på Gärdsås, Utby och Fjällbo, det är sammanlagt 14 leder mellan 6+ och 8-.
Jag sätter ingen tidsfrist på målet, men jag hoppas kunna vara färdig inom 3 år, och hoppas få klämma den första ganska snart. Det är ju faktiskt bara 10 veckor kvar till Climb-in, och då måste det rent statistiskt vara säsong.

Så där har jag något att träna för!

Another not so unrelated matter:































Över påsk blir det Ale, crisps, chips, grit and jolly good fellows för hela slanten.

onsdag 10 februari 2010

Snart är våren här!

Oj oj oj vad jag är dålig på att blogga. Den här bloggen var väl tänkt att vara en källa för färsk information, men nu har jag tänkt i 1½ vecka på att jag måste blogga om den där helgen i förra veckan.

Det har väl inte undgått någon i klättersverige att vi har en "bra" vinter i år. Alla is-junkies är ju helt till sig.
Isklättring är något jag försökt hålla mig borta från, mest för att jag inte vill fastna för ännu en pengakrävande hobby som dessutom kräver många och långa resor om man bor i Skåne.
Men nu bor jag ju inte Skåne längre! Och ödet ville att jag skulle prova denna disciplin förra helgen.

Så, tidigt på morgonen en söndag tryckte jag mig in i en pytteliten bil fullknökad med ryggsäckar och vuxna män i svettiga underställ.
Färden ledde oss norrut, till vackra Bohuslän och Gullmarsfjorden.



Det var en spännande upplevelse det där med isklättring. Till en början förstod jag inte alls tjusningen med det, men efter att jag fick leda ett kortare fall så började det sjunka in i mig.
Men njaaee jag vet inte riktigt, det skulle bli ett lite väl stort ekonomiskt steg att börja med hackandet på riktigt. Jag tackar gärna ja om någon lånar ut grejer till mig, men annars får det vänta ett tag.

Dagens lärdom blev iallafall att man inte på samma sätt kan använda sig av sina knän när man klättrar is...

Vi har bytt lägenhet nu som ni redan vet, en superfin lägenhet i Gamlestaden med gångavstånd till Nylöse (s.144 i gbg-föraren) och cykelavstånd till Gärdsås och Utby.
Idag gjorde jag en liten rekognoseringstur till Nylöse, mest för att jag behövde komma ut och se solen efter ett par dagar i hemmets fångenskap.

Jag blev väl kanske inte överrumplad av klippans potential, men när det är så nära måste man ju klämma på det.
Faktum är att klippan såg ganska torr ut, och jag hoppas på att kunna sticka dit ganska snart och clogga lite på dom hårdare linjerna! Ahh projekt!
Jag vill verkligen verkligen börja köra nu! När våren kommer så smäller det!

Det är 49 dagar kvar till 1:a April nu. Och jag har bestämt att säsongen börjar senast då!